Vanliga frågor och svar

Här har vi samlat de vanligaste frågorna som rör sotning, brandskyddskontroll, egensotning och egensotning via annan entreprenör. Klicka på frågan för att läsa svaret.

Fråga 1 - Får jag själv sota min skorsten?

Ja. Som följer av 3 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, får kommunen efter ansökan medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten, om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Ett medgivande kan återkallas om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från ett brandskyddssynpunkt. Medgivandet upphör vid ägarbyte.

Vid prövning av ansökan bör kommunen beakta förbränningsanordningens komplexitet, risksituationen, den enskildes kunskap samt de generella förutsättningarna för uppgiften. Prövning av ansökan bör omfatta förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningen i dess helhet. Den som skall utföra sotningen bör själv visa att nödvändiga kunskaper om sotning och brandskydd finns. När en fastighetsägare ansöker om att själv få utföra sotningen inom den fastighet där denne själv är bosatt bör kommunen ta särskild hänsyn till att fastighetsägaren normalt har viss kunskap om anläggningens konstruktion och funktion samt ett eget intresse av att sotningen sker på ett sätt som ger god brandsäkerhet.

Den enskilde har det primära ansvaret för sitt eget brandskydd.

Fråga 2 - Får någon annan sota min skorsten?

Ja. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen bör kompetenskraven på utföraren inte skilja sig från vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. Medgivandet upphör vid ägarbyte.

Den enskilde har det primära ansvaret för sitt eget brandskydd.

Fråga 3 - Hur ser beslutet ut?

Utformning av beslut:

Beslut om medgivande bör innehålla uppgifter om

− fastighetsbeteckning,

− vilket sotningsobjekt som avses,

− tillämplig sotningsfrist,

− vem som har fått medgivande att utföra sotningen,

− hur utförda sotningar skall dokumenteras och kontrolleras,

− giltighetstid och

− villkor för återkallande av medgivande.

Fråga 4 - Vem bestämmer hur mycket sotningen skall kosta?

Lag (2003:778) om skydd mot olyckorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 3 kap. Kommunens skyldigheter - Förebyggande verksamhet:

6 § En kommun får föreskriva att avgift skall betalas för sotning och brandskyddskontroll enligt 4 §.

4 § En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen.

Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler.

Den av kommunen utsedda sotaren har skyldighet att följa de taxor som är fastställda av kommunfullmäktige, och får inte höja priserna utan medgivande från kommunfullmäktige.

Privata entreprenörer som inte har avtal med kommunen har ingen skyldighet att följa de taxor som kommunen föreskriver. Fastighetsägare och sotaren som fastighetsägaren har valt och fått godkännande för utav kommunen att sota deras eldstad, kan komma överens om vad sotningen skall kosta.

Fråga 5 - Vem har ansvaret för att det blir sotat?

Lag (2003:778) om skydd mot olyckorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster:

2 § Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Den enskilde har det primära ansvaret för sitt eget brandskydd.

Enligt 2 kap.2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska också ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Fastighetsägare bör anmäla sådana förändringar som kan föranleda ändring av sotnings- eller kontrollfristerna för en anläggning. Anmälan bör göras direkt till den som utför sotning respektive brandskyddskontroll på kommunens uppdrag. Byte av bränsleslag är exempel på sådan åtgärd som bör anmälas.

Sotning på den egna fastigheten
Kommunen får efter ansökan medge att en fastighetsägare sotar eller låter någon annan sota på den egna fastigheten, om det kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Medgivandet kan återkallas om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt.

Den av kommunen utsedda sotaren har skrivit ett avtal med kommunen om att sota enligt de frister som är bestämda i kommunen.

Den av kommunen utsedda sotaren har skrivit ett avtal med kommunen om att hålla ett uppdaterat register över de fastigheter och eldstäder som sotas av den av kommunen utsedda sotaren.

Annan entreprenör som efter godkännande av kommunen har tillstånd att sota i andras fastigheter har inget avtal och inga skyldigheter att följa de frister som är fastställda av kommunen, det är fastighetsägaren som har det primära ansvaret att fristerna följs.

Annan entreprenör som efter godkännande av kommunen har tillstånd att sota i andras fastigheter har inget avtal och inga skyldigheter att föra register över utförd sotning det är fastighetsägaren som har det primära ansvaret att dokumentera att sotning har utförts.
Dokumentationen skall finnas i fastigheten och skall kunna uppvisas vid brandskyddskontrollen.

 

Fråga 6 - Sotning

31 % av alla bränder i villa, par- och radhus och fritidshus är eldstadsrelaterade. Sotning är därmed en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder.

Sotningsverksamheten är uppdelad i två separata uppdrag – sotning och brandskyddskontroll.

Sotning har förekommit i Sverige nästan lika länge som vi har använt eldstäder för uppvärmning och matlagning. En stor del av alla bränder i bostäder är relaterade till eldstäder och skorstenar. Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att minska risken för brand.

Fråga 7 - Rengöring av imkanaler

Imkanalen, köksfläktens anslutning till skorstenen/ventilationssystemet i bostadshus, omfattas inte längre av kravet på sotning. Trots detta behöver imkanalen rengöras med jämna mellanrum, om inte annat av funktionsmässiga skäl. Ansvaret för rengöring av imkanalen ligger på fastighetsägaren.
Imkanaler i restauranger och andra större kök ska fortfarande sotas.

Fråga 8 - Varför räcker det inte bara att sota?

Brandskyddskontrollen görs för att man i ett tidigt skede ska upptäcka fel och brister som kan innebära risker för brand. Brandskyddskontrollen innefattar hela värmeanläggningen, taket och takskyddsanordningarna.

Fråga 9 - Måste sotaren komma hem till mig?

 

Ja, enligt Lagen om skydd mot olyckor ansvarar kommunen för att sotning genomförs. 

Fråga 10 - Kan jag sota själv?

Ja, men man måste ansöka om egensotning. Efter beviljande kan man få sota själv. Se under Egensotning på vår hemsida www.rfet.se/sotning.

Fråga 11 - Jag är missnöjd med den av kommunen utsedda sotaren!

Då kontaktar du Finn Jensen på Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås.

Fråga 12 - Vad händer om jag inte sotar?

Det blir en dålig funktion på anläggningen eftersom draget i anläggningen successivt minskar.
Dessutom ökar risken kraftigt för soteld. En soteld ger en mycket hög temperatur inne i skorstenen som kan medföra brandspridning till andra byggnadsdelar och medföra en totalskada.

Fråga 13 - Vad gör jag om jag får soteld?

Ring alltid 112 om du får en soteld. Larmoperatören guidar dig vidare men man ska stänga luckor så att draget begränsas. Kontrollera även skorstenen och då särskilt i bjälklagsgenomföringar. Var uppmärksam på höga temperaturer på skorstenens utsida samt eventuell gnistspridning ifrån skorstenen.

Fråga 14 - Sotningsfrister

När kommunen fastställer sotningsfrister för olika typer av anläggningar bör fristernas längd prövas mot bakgrund av hur brandskyddet påverkas av:
- sotbildning,
- bränsle,
- typ av anläggning,
- energibehov med hänsyn till klimatförhållanden, och bebyggelsestruktur.

Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar för matlagning Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov kan sotning göras enligt följande.

Frist Tillämpningskriterier
6 ggr/år avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle.

1 år avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för enskilt hushållsbehov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas.

Lokaleldstäder
Om eldning sker i lokaleldstäder kan sotning göras enligt följande.

Frist Tillämpningskriterier
1 år avser eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning.

3 år avser eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning.

Övrigt
Kommunens föreskrifter om sotningsfrister kan i tillämpliga fall omfatta
- undantag från sotningen när ingen eldat mellan två sotningstillfällen,
- möjligheter att ändra sotningsfristen i enskilda fall av brandskyddsmässiga skäl, samt
- övergångsförfarandet vid införandet av nya föreskrifter om sotningsfrister.

Mer om sotningsfrister kan läsas i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll; MSBFS 2014:6

Fråga 15 - Får jag utföra brandskyddskontrollen själv?

Nej.
Behörighet
14 § Behörig att utföra brandskyddskontroll är den som avlagt examen som skorstensfejartekniker enligt 1 § förordningen (2003:477)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om utbildning i skydd mot olyckor. Detsamma gäller den som enligt äldre bestämmelser avlagt teknikerexamen för skorstensfejare, genomgått kurs för skorstensfejarmästare eller har avlagt mästarexamen för skorstensfejare.

Fråga 16 - Brandskyddskontroll

Från den 1 April 2016 utför Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås brandskyddskontrollen. 31 % av alla bränder i villa, par- och radhus samt fritidshus är eldstadsrelaterade. Brandskyddskontrollen är därmed en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder. Brandskyddskontrollen regleras av Lagen om skydd mot olyckor (LSO)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och den började gälla i januari 2004.

Brandskyddskontrollen ska upptäcka fel och brister i anläggningen för att undvika skador till följd av brand. Kontrollen innebär en prövning av att den enskilda anläggningens funktion och egenskaper från brandskyddssynpunkt i huvudsak överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen togs i bruk.

Kontrollen ska i huvudsak utföras okulärt men vid misstanke om felaktigheter som inte kan fastställas på det sättet kan kontrollen behöva utökas med någon form av provning eller mätning. Man kan säga att det är en återgång till äldre lagstiftning då kontrollen (brandsynen) utfördes av skorstensfejarmästaren.

Det är kommunen i brandförebyggande syfte som ansvarar för att brandskyddskontroll utförs. Lagen om skydd mot olyckor reglerar detta.

Fråga 17 - Frister brandskyddskontroll eldstäder

Värmepannor
Värmepannor som eldas med fasta bränslen, till exempel ved eller flis, har kontrollfristen 3 år. Värmepannor som eldas med olja eller gas har kontrollfristen 6 år.

Pelletseldning värmepannor
Eldning med pellets i en anläggning som är helautomatisk standardiserad och speciellt konstruerad för eldning med pellets har kontrollfristen 6 år.

Om en pelletsbrännare installeras i en gammal eller annan anläggning som inte är konstruerad speciellt för pellets är kontrollfristen 3 år.

Köksspisar
Köksspisar som eldas med fasta bränslen har kontrollfristen 3 år.

Köksspisar där eldning sker i mindre omfattning har kontrollfristen 6 år. Med mindre omfattning menas om de eldas i korta eldningscykler någon (1) gång per vecka eller mindre.

Lokaleldstäder
Lokaleldstäder som eldas med fasta bränslen har kontrollfristen 3 år.

Om lokaleldstaden används i mindre omfattning är kontrollfristen 6 år. Detsamma gäller normalt för lokaleldstäder som finns i fritidshus.

Pelletskaminer
Vid eldning med pellets i anläggning som är helautomatisk och speciellt konstruerad för eldning med pellets är kontrollfristen 6 år.

Fråga 18 - Frister brandskyddskontroll imkanaler i storkök

Alla restaurangkök (storkök) skall kontrolleras med 2 års intervall.

Fråga 19 - Vad skapar skillnaden mellan 3 och 6 år på lokaleldstad?

Enligt de allmänna råden om brandskyddskontroll är eldning i mindre omfattning definierat såsom eldning i korta eldningscykler någon gång (1) per vecka. Översatt i mängden förbrukat bränsle kan detta innebära en maximal ungefärlig årlig förbrukning på cirka 1 m³ ved.

Formel för en ungefärlig beräkning är:
52 veckor med en eldningscykel per vecka multiplicerat med 3 kg ved per timme multiplicerat med 3 timmar per eldningscykel dividerat med normalvikten för normaltorkad ved per kubikmeter, cirka 470 kg per m³.

Då det i praktiken nästan är helt omöjligt för en kommun att kontrollera den exakt förbrukade mängden bränsle i en eldstad, har MSB uppfattningen att bedömningen därför inte alltid endast kan bygga på mängden förbrukat bränsle utan ibland även på övriga omständigheter i det enskilda fallet så som exempelvis risksituationen.

En god tumregel är dock utslaget på hela eldningssäsongen:
- under 1 m³ kan ge 6-årsfrist.
- över 1,5 m³ ger alltid 3-årsfrist.

Däremellan kommer det att behöva göras bedömningar i det enskilda fallet. Viktigt att komma ihåg är trots allt att detta är utgångspunkten för ett resonemang och inte ska betraktas som absoluta gränser. Brandskyddskontrollantens kompetens är kommunens instrument för att göra en inledande bedömning. I det fall fastighetsägaren inte är nöjd med brandskyddskontrollantens bedömning, får kommunen avgöra med vilken frist som eldstaden ska brandskyddskontrolleras. Kommunens beslut är överklagningsbart enligt förvaltningslagen. Naturligtvis ska kommunens beslut ligga inom ramen för lagstiftningens andemening.

Fråga 20 - Kan jag beställa en brandskyddskontroll?

Både ja och nej. Brandskyddskontrollen utförs endast:
- enligt frist,
- om du vill ta ett objekt i bruk,
- samt i särskilt fall t.ex. efter en soteld.

Fråga 21 - Måste jag förbereda något inför besöket?

Ja, brandskyddskontrollanten måste ha tillgång till eldstaden och skorstenen i hela dess längd. Förbered gärna genom att öppna garderober, schakt och lucka till vind. Vi måste också komma upp på taket för att kontrollera skorstenen invändigt. Lägg gärna fram stegen.

Fråga 22 - Jag är osäker på om min stege och taksäkerhet är OK, vad gäller?

Din markstege ska vara i bra skick och utförd helst i aluminium. Du ska även ha ett typgodkänt glidskydd. Glidskyddet gör så att inte stegen kan glida bakåt eller i sidled när kontrollanten går upp på taket. Takstegen skall vara fastsatt i taket och vara väl underhållen.

Fråga 23 - Jag kan inte vara hemma vid besöket.

Om du inte kan vara hemma så kanske du kan lämna en nyckel till grannen? Gömma nyckeln? Det går alltid att ringa brandskyddskontrollanten för att boka om tiden till en bättre tid eller till en annan dag.

Fråga 24 - Jag vill anlita någon annan eller göra brandskyddskontrollen själv.

Tyvärr får du inte det. Brandskyddskontrollen får endast utföras av behörig personal hos Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås.

Fråga 25 - Jag tycker att brandskyddskontrollen gick för fort.

Brandskyddskontrollen tar olika tid beroende på vilket typ av objekt och fastighet som kontrolleras. Visste du att i priset ingår planering, resa, utförande och protokollering samt fakturering?

Fråga 26 - Jag är inte nöjd med anmärkningarna jag fått.

Du kan överklaga de förelägganden som du fått vid kontrollen. På protokollet framgår hur du går till väga. Ytterligare information kan ges av Finn Jensen, Stefan Nordhammer eller Fredrik Holmberg.

Fråga 27 - Får jag något bevis på att min anläggning är godkänd efter kontrollen?

Ja, om anläggningen är godkänd får du ett protokoll som bevisar det.

Fråga 28 - Min anläggning blev godkänd. Vad innebär det?

Din anläggning var vid kontrolltillfället utan anmärkningar. Det innebär att den är godkänd att eldas i fram till nästa brandskyddskontroll som kommer att utföras. Upptäcker du eller sotaren några tecken på felaktigheter under tiden (mellan fristerna) så ska det givetvis kollas upp.

Fråga 29 - Jag har installerat en ny eldstad och/eller skorsten. Kan ni komma till mig?

Nej, vid nyinstallationer gäller Plan- och bygglagen (PBL)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och då ska du vända dig till en fristående sakkunnig inom området t.ex. sotaren.

Fråga 30 - Vad är detta för nytt (brandskyddskontroll)?

Nej, detta är inte någon ”ny” företeelse. Brandskyddskontrollen infördes i januari 2004 och regleras av Lagen om skydd mot olyckor (LSO)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fråga 31 - Vad är mitt ansvar?

Du som enskild – både som privatperson och företagare – har ansvar för att skydda ditt liv och din egendom och att inte orsaka olyckor. Allt enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fråga 32 - Varför sotar och brandskyddskontrollerar ni inte samtidigt?

Sotning och brandskyddskontroll är två olika arbeten och har olika frister för utförande. Sotaren sköter rengöringsbiten och utförs av kommunen tilldelat sotningsföretag. Brandskyddskontrollen utförs av RFET:s egna personal. Sotningen är den löpande rengöringen av anläggningen.

Brandskyddskontrollen är kontroll av hela anläggningen ur brandskyddssynpunkt. Brandskyddskontrollen görs för at tupptäcka eventuella fel och brister hos anläggningen så att skador på människor, egendom och miljö kan undvikas. Denna kontroll görs mer sällan än sotningen/rengöringen.

Fråga 33 - Ingår det alltid provningar och mätningar av tryck, täthet och temperatur i kontrollen?

Nej, kontrollen är i första hand en okulär kontroll av brandskyddet beträffande anläggningen i sin helhet.
Om det vid denna kontroll uppstår misstanke om fel som kan innebära en brandrisk och som inte går att fastställa direkt, kan det vara nödvändigt att fördjupa kontrollen. Exempelvis kan det uppstå misstanke om att rökkanalen är otät, men om man inte kan konstatera detta säkert på okulär väg så får man gå vidare och täthetsprova kanalen.

Fråga 34 - Tid och kostnad för en brandskyddskontroll?

Det är kommunen som ska bestämma avgiften för kontrollen och tidsåtgången för kontrollen avgör kostnaden för densamma. Tidsåtgången styrs i sin tur av kontrollens omfattning vilken framgår av MSBFS 2014:6, det vill säga att det kan ta olika lång tid beroende på typ av objekt och hus.

Det är kommunernas uppgift att tillsammans med de som ska utföra kontrollen enas om en rimlig tidsåtgång och därefter fastställa en taxa som anger kostnaden för kontrollen.

För att se vad det kostar kolla på www.rfet.se

Fråga 35 - Vad ska normalt göras vid en brandskyddskontroll?

Brandskyddskontrollen enligt lagen om skydd mot olyckor innebär att hela eldningsanläggningen ska undersökas.

Exempel på kontrollpunkter:
– Sotbildning och beläggningar,
- Skador eller förändringar av det tekniska utförandet,
- Temperaturförhållanden,
- Tryckförhållanden och täthet
- Drift och skötsel samt
- Taksäkerhetsanordningar

Brandskyddskontrollen innefattar hela värmeanläggningen, taket och takskyddsanordningarna. Den som utför kontrollen måste därför ha tillträde till alla de delar av huset som skorstenen passerar.

Fråga 36 - Varför får jag eldningsförbud?

Eldningsförbud eller nyttjandeförbud får du om inte eldstaden är kontrollerad enligt fristerna som finns. Om ett objekt skall tas i bruk igen måste alltid en brandskyddskontroll utföras.